Typiska patienter Yrselcenter Stockholm

Yrselcenter Stockholm har en särskild inriktning mot akut yrsel. 2019-2020 sökte minst hälften av patienterna i samband akuta symtom eller kom till undersökning under episoder med pågående yrsel- och balansrubbningar.

En sammanställning av diagnoser för 2019-2020 påvisade fördelningen mellan olika diagnostiserade yrselorsaker. Under perioden var den vanligaste yrselorsaken godartad lägesyrsel “kristallsjuka”.

Godartad lägesyrsel “kristallsjuka”  förekommer i många olika varianter. Det är den vanligaste orsaken till all yrsel. Och det är den mest typiska patienten på Yrselcenter Stockholm. I de flesta fall kan diagnostik och behandling genomföras under ett enda besök. Stor vikt läggs på att lokalisera de lösa partiklarnas position och formation före behandlingen. Uppföljning sker ofta via textkommunikation via vår säkra server en vecka efter genomförd behandling.

Prognosen vid kristallsjuka är alltid god men återfall är vanliga. Lägesrelaterad yrsel som inte beror på kristallsjuka kallas atypisk lägesyrsel.

En vanlig patient är de som drabbats av vestibularisneurit. Det ena balansorganets nerv blockeras helt eller delvis från att skicka signaler till hjärnan. Det kan medföra dramatiska symtom. Många patienter följs upp och rehabiliteras på Yrselcenter efter några dagars vistelse på sjukhus.

Balanslaboratoriets mätningar kan bekräfta diagnosen Vestibularisneurit och samtidigt utesluta stroke genom att påvisa vilken eller vilka grenar av balansnerven som är skadade. Och bedöma de visuella perceptionsstörningar som beror på att ögonens axlar blir förskjutna och roterade. Kompensationsträningen kan skräddarsys för de drabbade båggångarna. Oftast görs en kontroll efter två-tre veckor för att kartlägga hur skadan utvecklats och hur bra hjärnan klarar att kompensera de skeva balansimpulserna i stillasittande statisk kompensation och i samband med huvudrörelser dynamisk kompensation.

En vanlig patient är de som drabbats av återkommande välavgränsade yrselattacker p g a en varierande ojämn funktion i ett av balansorganen.  Inte sällan kan även balansorganets nära granne hörselorganet med tiden utveckla en ojämn funktion. Det ger det drabbade örat en varierande lockkänsla, fluktuerande hörselnedsättning och tinnitus. Det kallas Audio-vestibulär störning, Menieres sjukdom, Innerörehydrops, Takfönstersyndrom, Nerv-kärlkonflikt eller Perilymfatisk fistel.

Vid dessa sjukdomar görs hörselmätningar och utredningar av hörsel- och balansnervens funktion. Symtomen kan gå i skov av varierande intensitet eller så kommer attackerna några gånger per år. Du erbjuds olika behandlingar. Vi kartlägger den personliga hanterbarheten av de olika symtomen och inslaget av stress. Vi kan övervaka attackerna på distans för att kartlägga relationen mellan fysiska och betingade yrselsymtom.

Tillfälliga störningar i balansorganen och i de nervcentra i hjärna och hjärnstam som koordinerar balansimpulser kan ge återkommande spontana yrselattacker med illamående, balansstörning och en uttalad intolerans för att göra huvudrörelser. Ofta kan symtomen sitta kvar i flera dagar eller veckor efter ett anfall. Patienter med dessa symtom utreds särskilt noga för att utesluta sjukdomar i det centrala nervsystemet, till exempel stroke och MS.

Ofta krävs en observationsperiod för att lära känna tillståndet. Först efter upprepade yrselattacker kan det bli uppenbart vad symtomen triggas av, vad sjukdomen ska kallas för och vilken förebyggande behandling som är mest effektiv. Tillstånden kallas vestibulär överretbarhet och vestibulär migrän.

Skador som utvecklas successivt och långsamt i ett eller båda balansorganen upptäcks sällan i allmän sjukvård. Vid en långsamt ökande skada i ett eller bägge balansorganen hinner hjärnan nämligen successivt att vänja sig och kompensera för funktionsnedsättningen. Dramatiska symtom och dramatiska anfall uteblir därför.

Patienter med en längre tids balanssymtom som utretts på många olika sätt i allmän sjukvård utan förklaring får ofta sin slutliga diagnos efter en undersökning på Yrselcenters balanslaboratorium. Balansstörning, obehag vid huvudrörelser, svårigheter att fokusera blicken och nedsatt koncentration och minne är vanliga symtom. Dessa patienter får diagnosen funktionsbortfall i båda balansorganen. Kartläggningen innefattar utredningar med VHIT, kaloriskt prov och VEMP.

I människans hjärna är balans- och ångestsystemen sammankopplade. Det för med sig att skador i det fysiska balanssystemet ofta ger sekundära psykologiska reaktioner. Men också att psykisk anspänning och stress kan orsaka olika symtom från balanssystemet t e x en daglig känsla av att balansfunktionen är opålitlig och att man skulle kunna falla.

Vår undersökningsteknik gör det möjligt att upptäcka eller utesluta fysiska störningar i alla delar av balanssystemet. Vid inslag av psykisk anspänning är vår gemensamma kompetens inom både neurootologi och neuropsykiatri nyckeln till en säker diagnostik och utgångspunkten för effektiv behandling.