Hur uppkommer yrsel – egentligen?
Yrsel kan ha många orsaker. Men i vetenskapliga studier har de vanligaste yrselorsakerna visat sig bero på hjärnans tolkningsproblem när inkommande information inte stämmer överens.
Den här artikeln vill förklara begreppen informationskonflikt och mismatch. Eftersom det rör sig om informationer från sinnesorgan kallas det för sensorisk mismatch.
Hos Yrselcenters patienter beror yrseln ofta på sensorisk mismatch. På grund av:
- en skada i ett av balansorganens delar
- en skada i hjärnans nerver
- störningar i hjärnans tolkning av inkommande information.
Hur fungerar det normalt?
Hjärnan tar ständigt emot information från kroppens sinnen, framförallt från synen, känselkroppar i hud och leder och från de två balansorganen. Information från dessa sinnen kallas sensorisk information. För att balanssystemet ska fungera normalt måste informationerna vara samstämmiga, jämna och förväntade.
Genom att sammanställa informationerna och jämföra den med tidigare likadana upplevelser kan hjärnan utveckla färdiga handlingsplaner.
För balanssystemet innebär detta att utveckla och lagra färdiga program för hur kroppens upprätthållande muskler ska spänna sig. Färdiga program över hur muskelgrupper ska spänna sig under olika förutsättningar lagras i lillhjärnan. Det möjliggör olika balansaktiviteter t e x att sitta, gå och att dansa.
Sensorisk information sänds från synen(röd), känselkroppar i hud och leder(blå) och från de två balansorganen(grön). Varje balansorgan består i sin tur av fem olika delar.
När det fungerar normalt, kommer informationen från alla dessa delar att vara likadan ”samstämmig”. När hjärnan dessutom kan känna igen och jämföra signalerna med tidigare upplevelser fungerar systemet perfekt.
När det blir fel
Om någon av de många sensoriska informationerna plötsligt ändras och avviker från de övriga, då uppkommer sensorisk mismatch. Hjärnan förvirras av de osamstämmiga informationerna. Känslan ”yrsel” uppkommer. En känsla att något är fel.
Särskilt stor förvirring uppkommer första gången hjärnan konfronteras med vilseledande information.
Sensorisk mismatch gör hjärnan yr
Det är förmågan att medvetet uppleva att inkommande information är felaktig, ojämn eller opålitlig som hos människor framkallar känslan yrsel. Känslan yrsel varierar mellan människor och är därmed en unik och personlig upplevelse.
Sensorisk mismatch kan vara liten eller stor. Sensorisk mismatch kan vara en engångshändelse i livet eller vara periodvis återkommande. En del människor har sjukdomar som medför en ständig sensorisk mismatch som hjärnan måste lära sig att hantera och kompensera.
Exempel 1: olika storlek
Liten sensorisk mismatch
ger lindriga yrselsymtom t e x en vag ostadighetskänsla men utan illamående eller att gångförmågan påverkas.
Exempel för en liten informationskonflikt är fenomenet landstigningssjuka MDD. Det kan uppstå när vi byter från en rörelsemiljö till en annan.
Efter att ha färdats med båt över havet och när man klivit iland på fast mark igen kan en diffus gungande känsla uppkomma.
Gungkänslan brukar hos de flesta gå över igen, efter några timmar. mer info
Större sensorisk mismatch
Åksjuka och sjösjuka är exempel på en något större informationskonflikt. Konflikten beror på en klassisk sensorisk mismatch. Hos en person som läser en bok i ruffen på en gungande båt får hjärnan helt olika informationer om omgivningen via synintrycken och via balansorganens olika sensorer.
Detta tillstånd brukar aktivera även delar av hjärnstammens nervcentra. Kallsvett, illamående, blodtrycksfall, obehag i magtrakten och en oro för att symtomen ska öka ytterligare är vanliga vid åksjuka. mer info
Stor sensorisk mismatch
leder till dramatiska symtom. Gångförmågan kan påverkas så mycket att man bara kan ta sig fram krypande. Det kan vara omöjligt att fokusera blicken eftersom ögonen rör sig. Man kräks tills magsäcken är tömd och man kan bli så trött att man somnar.
Vid insjuknanden med stora informationskonflikter söker man sig till en akutmottagning för att få en förklaring. Och helst vill man utesluta farliga sjukdomar.
Plötslig dramatisk yrsel mer info
Exempel 2: sensorisk mismatch vid kristallsjuka
Kristallsjuka är den vanligaste yrselorsaken. Saltkristaller lossnar från en del av balansorganet och singlar ned i en av balansorganets gångar.
I samband med huvudrörelser uppkommer mest besvär.
Så fungerar det normalt
Människans två balansorgan består vardera av tre båggångar. Varje båggång innehåller ett känselspröt som mäter huvudrörelser. Sammanlagt sex olika känselspröt informerar ständigt hjärnan om hur huvudet rör sig i tre olika plan.
De sex informationerna är normalt sett alltid samstämmiga. Hjärnan har sparat en minnesbild om dessa gemensamma informationer och utarbetat en mängd färdig balansprogram som styr upprätthållande muskler för att bevara en bra balans.
Sensorisk mismatch vid kristallsjuka
Om det finns lösa kristaller i en av de sex båggångarna kommer de att påverka båggångens känselspröt till onormala rörelser. Detta känselspröt kommer därmed att plötsligt skicka informationer till hjärnan som avviker från de andra fem känselspröten.
Signalen förvirrar hjärnan på flera sätt. Dels är signalen oväntad, främmande och svårtolkad. Vid första insjuknandet saknas dessutom en referensbild för den uppkomna situationen. Hjärnan upplever osäkerhet över hur de upprätthållande musklerna ska spännas för att bevara kontrollen över balansen.
Utöver karusellattacker i samband med huvudrörelser uppkommer illamående, åksjukekänsla och ett behov av att ta stöd vid gång.
Yrselcenters behandling syftar till att befria känselsprötet från kristallerna och därmed så snabbt som möjligt återställa en situation där informationen från de sex känselspröten åter blir samstämmig. Behandling av kristallsjuka
Sensorisk mismatch -faktorer som påverkar din invaliditet
Hur svåra symtom du utvecklar efter en konfrontation med sensorisk mismatch, beror på flera faktorer.
Din invaliditet kan bero på:
- Hur stort informationsfelet är. Är skadan i balansorganet liten eller stor?
- Om felet uppkommer för första gången eller om hjärnan redan konfronterats med den felaktiga informationen tidigare och därmed har en färdig åtgärdsplan med färdiga muskelsvar i sitt balansarkiv. Motsvarar hjärnans förmåga att ”utveckla sjöben” när man färdas i båt på havet och har gjort det flera gånger tidigare.
- Vilken känslighet informationssystemen är inställda på. Ett fel i ett balanssystem på helspänn, till exempel vid oro, framkallar större kaos än om det är inställt på en låg känslighet, till exempel om du själv förstår vad felet beror på och inte blir rädd.
- Hur din personlighet klarar av att förlora kontroll och att förlora kontrollen över något så livsviktigt som balansen. Är din personlighet noggrann och i behov av att ha full kontroll, då är dina förutsättningar att utstå kontrollförluster sämre.
- Hur du klarar av att vara sjuk och att uppleva att din hälsa inte är bra. En kärnfrisk person utan någon tidigare erfarenhet av sjukdomar kan komma att bli sjukare än en person som redan lever med någon annan kronisk sjukdom som hen lärt sig parera för.
- Hur snabbt du återfår kontrollen över situationen. Om du får en tidig förklaring och diagnos och allvarlig sjukdom kunnat uteslutas, återfår du kontrollen snabbt. Om du däremot inte alls får en övertygande förklaring vad som hänt dig eller om olika vårdgivare är oense om diagnosen, då ökar din upplevelse av kontrollförlust.