Yrselcenter logga

MottagningarYrselcenter SkåneAkut yrsel

Akut yrsel -en av de mest skrämmande och ångestframkallande upplevelserna man kan ha

2019 Mikael Karlberg, leg läkare specialist Öron-näsa-hals-sjukdomar, Docent. Yrselcenter Skåne

Text och bild under uppdatering

Akut yrsel på akutmottagning

Plötslig yrsel ”akut yrsel”

Plötslig yrsel “akut yrsel” är ett av de mest skrämmande och ångestframkallande symtomen man kan uppleva.
Även läkaren på akutmottagningen kan känna sig osäker när hen ska utreda patienter med plötslig yrsel.

Ungefär 3 procent av alla patienter vid svenska akutmottagningar söker på grund av yrsel. Det blir ungefär 75 000 patientbesök varje år i Sverige och cirka 40 000 patienter läggs in för fortsatt vård på sjukhus.

Är orsaken livshotande?

Akut yrsel kan ha många orsaker men beror oftast på ofarliga störningar och sjukdomar. ”Bara yrsel” d v s akut yrsel utan samtidiga andra symtom från nervsystemet, plötslig hörselnedsättning eller smärta, är i fler än 9 fall av 10 helt ofarligt men inte desto mindre obehagligt.

För att kunna utesluta allvarliga sjukdomar som ger yrsel är det viktigt att bli bedömd av en yrselkunnig läkare.

Det pågår projekt på flera akutmottagningar i Sverige för att förbättra omhändertagandet av patienter med akut yrsel.

För en person med plötslig yrsel är det viktigt att kunna svara på följande frågor:

  • När och hur började yrseln? Plötsligt? Gradvis? Vad förvärrar yrseln?
  • Har Du samtidigt fått ont någonstans? – i bröstet – i huvudet – i ett öra – i nacken?
  • Har Du nytillkomna hörselsymtom i något öra, som tinnitus eller nedsatt hörsel?
  • Har Du haft svårt att svälja eller tala? Dubbelseende? Synstörning? Förlamningar? Känselstörningar?
  • Har Du varit medvetslös?
  • Kan Du plötsligt inte sitta, stå eller gå själv?

Det finns många orsaker till yrsel

I ungefär hälften fallen beror yrseln på en störning i något av öronens balansorgan.

I en fjärdedel av alla fall har yrseln inte fysiska orsaker, oftast rör det sig om olika ångesttillstånd. Ofta drabbas man först av en störning i balansorganen. Yrseln är så obehaglig att den i sin tur utlöser ett ångesttillstånd och ångestsjukdomen kan kvarstå långt efter det att den utlösande yrselsjukdomen läkt ut. Yrsel vid ångest yttrar sig oftast som en ostadighetskänsla som förvärras i olika miljöer, t ex snabbköp, torg eller sociala situationer. Behandling av ångesten med KBT eller läkemedel gör att yrseln i de allra flesta fall upphör helt!

I en fjärdedel av alla yrselfall är orsaken något annat t e x störningar i blodtrycksregleringen eller i hjärtats pumpförmåga, läkemedelsbiverkningar eller förgiftningstillstånd. I denna orsaksgrupp finns också de sällsynta allvarliga yrselorsakerna MS och stroke i lillhjärna och hjärnstam. En hjärntumör ger ytterst sällan ”bara” yrsel utan andra symtom.

Balansorganet

Balansorganen

Balansorganen består av tre båggångar och av två öronstens-organ.

Båggångsorganen känner av våra huvudrörelser och styr reflexmässigt ögonens rörelser och kroppens hållningsmuskler. Öronstens-organen registrerar i första hand var huvudet är i förhållande till jordens dragningskraft och styr kroppens hållningsmuskulatur. Balansnerverna leder balansinformationen från de två inneröronen till olika balanscentra i hjärnan.

En störning i båggångarna ger ofta karusellyrsel. Störningar i öronstens-organen kan däremot ge egendomliga ostadighetssymtom och svårigheter att orientera sig i rummet.

Tre vanliga sjukdomar med akut yrsel har sitt ursprung i örats balansorgan

Godartad lägesyrsel eller ”kristallsjukan”

Detta är den vanligaste orsaken till plötslig karusellyrsel (ungefär 1/3 av alla yrseltillstånd)! Orsaken är att mikroskopiska kalkstenar lossnar från sin ordinarie plats i öronstens-organen och hamnar i någon av båggångarna. Godartad lägesyrsel är vanligt efter det man slagit i huvudet. När man lägger sig ner eller på annat sätt ändrar ställning kommer kristallerna på grund av tyngdlagen att förflytta sig i båggången. Det ger en retning av sinnescellerna i båggången och övergående yrselattacker. Yrselattackerna uppkommer när man böjer huvudet framåt eller bakåt och är vanliga när man lägger sig i, reser sig upp från, eller vänder sig i sängen. Det är mycket vanligt att man vaknar av denna yrsel och att den debuterar på natten eller morgonen.

Yrselattackerna är intensiva men kortvariga, oftast 10 – 30 sekunder. Genom att vrida tillbaka huvudet och hålla det helt stilla, brukar väggarna sluta snurra. Man kan också uppleva en mer diffus ostadighetsyrsel och illamående som påminner om sjösjuka. Ibland är symtomen så dramatiska att man behöver något dygn på sjukhus, framför allt i samband med det första insjuknandet.

För en yrselkunnig läkare är det lätt att diagnostisera och behandla godartad lägesyrsel. Balansorganen styr ögonens rörelser och beroende på hur ögonen rör sig under yrselattacken kan läkaren räkna ut i vilken båggång kristallerna befinner sig och hur en behandling ska göras.
Behandlingen genomförs genom att vrida huvudet på ett särskilt sätt. Då flyttas kristallerna tillbaka till den plats de lossnade ifrån. Epleys, Semonts och Gufonis manövrar är namn på behandlingar för olika typer av godartad lägesyrsel.

Balansnervsinflammation

kallas även virus på balansnerven eller vestibularisneurit och kan förekomma i alla åldrar. Beror troligen på att herpesvirus som finns i nerverna hos oss alla ”vaknar” och leder till en inflammation i nerven, som då slutar fungera.

Det plötsliga bortfallet av ena balansnervens funktion gör att hjärnan tror att man åker karusell. Man får kraftig yrsel, ofta med illamående och kräkningar. Yrseln kan vara intensiv under några dagar och balansen kan vara så påverkad att man måste ligga till sängs. Det snurrar oberoende av om man rör på huvudet eller ligger stilla. Lyckligtvis klingar besvären av inom några dagar. Ofta finns behov av något dygn på sjukhus.
Tidig behandling med kortison och träning med huvud- och kroppsrörelser som provocerar yrsel ger en bättre prognos och de allra flesta blir återställda inom några veckor.

Ménières sjukdom

ger återkommande yrselattacker och hörselsymtom i det sjuka örat. Sjukdomen kan börja i alla åldrar men är sällsynt före 20 års ålder. Orsaken är inte helt klarlagd, men man tror att en svullnad i innerörats vätskerum utlöser symtomen hörselnedsättning, lockkänsla, öronsus och yrsel. Yrseln kan pågå mellan en halvtimme och upp till 4 – 5 timmar. Man känner sig sjösjuk, blir ofta illamående och kräks. Under svårare attacker kan det vara svårt att stå och gå. Många upplever att anfallen kommer i samband med stress eller påfrestningar av olika slag.
Det finns många behandlingsalternativ vid denna sjukdom och man måste ofta prova olika behandlingar tills man hittar någon som fungerar. Mot mycket täta yrselattacker finns en botande behandling. Man sprutar då in ett antibiotikum, gentamicin, i innerörat. Efter en sådan behandling upphör yrselattackerna hos i princip alla drabbade. Eftersom behandlingen samtidigt gör den behandlade sidans balansorgan okänsligt och innebär en viss risk för ökad hörselnedsättning på örat är det inte en behandling man brukar börja med.

Någa tillstånd med akut yrsel som inte kommer från örat

Yrselmigrän

Ordet migrän får de flesta att tänka på svår huvudvärk men huvudvärken är migränens ”skal”. Migränens kärna sitter i hjärnans stam! Migrän kan yttra sig som yrsel med eller utan huvudvärk. Hos barn är migrän den vanligaste orsaken till yrsel. Vuxna med migränyrsel har ofta haft ”vanlig” migrän med huvudvärk tidigare i livet. Migränen kan dock komma tillbaka och yttra sig som yrselattacker utan någon (eller bara lite) huvudvärk. Attackerna kan vara från några sekunder upp till flera dagar. En yrselkunnig läkare kan ofta ställa diagnosen. Om man har glesa attacker kan läkemedel mot yrsel användas vid behov. T e x läkemedlet Arlevert® (receptbelagt). Har man täta attacker kan förebyggande läkemedel mot migrän prövas.

Stroke och TIA

Syrebrist i blodkärl som för blod till de områden i hjärnan som hanterar balansinformation kan ge akut yrsel. Om syrebristen är övergående försvinner yrseln inom 24 timmar s.k. TIA-attack. En sådan attack kan vara en förvarning till en mer långvarig syrebrist som ger en bestående skada, s.k. stroke. Om man får yrsel och samtidigt ser dubbelt, får domningar i ansiktet eller förlamningar eller har svårt att tala eller svälja eller inte kan sitta, stå eller gå själv kan man misstänka stroke eller TIA-attack. Då ska man ringa 112 eller snabbt ta sig till en akutmottagning.

Hjärtsjukdomar

kan ge yrsel. Det kan vara ett tecken på onormalt långsam eller snabb hjärtrytm. Vid båda dessa tillstånd pumpar hjärtat otillräckligt med blod till hjärnan. Yrseln upplevs då mer som allmän ostadighet, tomhetskänsla i huvudet, svimningskänsla och att det ”svartnar för ögonen”.

Blodtrycksfall

kan ge liknande symptom. När man reser sig hastigt från liggande eller sittande ställning förskjuts en hel del av kroppens blod till benen och blodtrycket sjunker plötsligt. Då kan det snurra till i huvudet, ”svartna för ögonen” eller man kan se mörka prickar, och det kan också börja ringa i öronen. Tillståndet kallas ortostatism. Läkemedel som sänker blodtrycket och en del hjärtläkemedel kan också ge sådana symptom.

Yrselcenter Skåne

Verksamheten är inriktad mot patienter med privat vårdförsäkring. Yrselcenter utreder och behandlar försäkringstagare från alla privata vårdförsäkringsbolag som har verksamhet i Sverige.

 

Tidsbokning till Yrselcenter Skåne sker genom kontakt med försäkringsbolagets vårdplanering eller skadeavdelning.

 

Yrselcenter_skane_VNS