Yrselcenter logga

Yrselcenter YourBestVersion – så går det till

Yrselcenter YourBestVersion – så går det till

2022 Yrselcenter Stockholm, Catarina Bergsten & Christian Geisler

Hur bli din bästa version av dig själv?

Livets förutsättningar förändras ständigt. Ibland kan behovet uppstå för en knuff för att ändra livets riktning.

 

Yrselcenter har utvecklat ett särskilt management för knuffa på patienter med ohanterbara dagliga balanssymtom på grund av funktionella yrselsjukdomar. Dr Anders Ludin är pionjären som började utveckla behandlingen.

Ny livs riktning 2

Ändra riktning

Catarina Bergsten har erfarenhet av moderna metoder för att hjälpa människor med dagliga svåra symtom att ändra riktning. Med medicinsk behandling, evidensbaserad samtalsmetodik och en fast läkarhand att hålla i, kan plågsamma tillstånd förändras och livet kan få en ny riktning.

 

Yrselångest, funktionella yrselsjukdomar och PPPY medför utöver dålig balans ofta många andra komplexa symtom. Oftast har de startats av fysiska felimpulser i balanssinnet.

 

Men de kan också bero på projektioner från stressystemet på balanssystemet. En känsla att kontrollen över livet gått förlorad kan projiceras till en känsla att kontrollen över balansen har förlorats. Ofta bidrar en felaktig daglig varseblivning och överbevakning av automatiska balansprogram till en daglig invaliditet. Genom att rikta om varseblivningen bort från dessa dagliga symtom, kan tillståndet läkas ut.

Yrselcenter-Allmanmedicin-1

Patientcentrerad samtalsteknik

Under behandlingen används en särskild samtalsteknik för att
– du ska känna dig sedd o hörd
– jag ska förstå det verkliga problemet som du behöver hjälp med
– du ska få tillräckligt med information om ditt tillstånd
– du ska känna dig delaktig i all utredning och behandling.

Historien om Börje

Börje är 36 år, har två små barn och driver ett framgångsrikt företag inom plåtslageri. Arbetet innebär dagliga vistelser på höga höjder. Han har över 15 års erfarenhet av plåtslageri och förmågan att kunna kontrollera sin balans under arbeten på plåttak har han tidigare tagit för given.

 

De senaste tre månaderna hade hans sömn blivit allt sämre. Han hade svårt att somna och kunde vakna flera gånger per natt. Han plågades av en uppslitande skilsmässa från sin partner Mona som han delade villan med sedan 20 år. Villan var ett arvegods och hans barndomshem men nu kunde huset behöva säljas.

 

 

PPPV platslagare 2

Sedan två månader hade han utöver allt annat elände också drabbats av konstant yrsel. Han behövde ständigt se på vägen framför sig för att inte tappa balansen, han kände sig ständigt berusad och det förvärrades av att han klättrade uppför stegar och gick på tak. Nu hade han så stora svårigheter att sköta sitt arbete att han sjukskrivits helt av sin husläkare.

 

Husläkaren menade att yrseln nog hade med hans nacke att göra. En remiss för att röntga nackkotorna hade skickats. Börje hade fått börja med nack-behandlingar hos en sjukgymnast men utan större förbättring av hans dagliga besvär. En remiss hade också skickats till vårdcentralens kurator eftersom stress också bedömdes kunna spela in. Men väntetiden var lång. Blodprover och en allmän kroppsundersökning och kontroll av blodtrycket hade varit utan anmärkning. Börje hade känt sig allt mer desperat efter att hitta en lösning då han var tvungen att komma igång med arbetet för att inte hans firma skulle gå i konkurs.

 

Via sin vårdförsäkring hade han fått en utredningstid på Yrselcenter Neurootologi.

 

Daglig yrsel sedan lang tid_Yrselcenter

Utredningen

Till att börja med genomgick han en mängd undersökningar på ett särskilt laboratorium. De flesta undersökningar gick ut på att testa hans ögon- och huvudrörelser. Bland annat skulle han flytta sin blick efter olika syftprickar på en projektorvägg. Han var tvungen att fråga om han hade kommit till en optiker. Undersökningarna sökte tydligen efter felimpulser i hans balanssinne.

 

Balansrubbningar beror oftast på sjukdomar och störningar i balansorganen, i balansnerverna, i lillhjärnan och i hjärnans stam. Därför hade alla dessa nervsystem undersökts noga.

Men ingen av undersökningarna kunde påvisa tecken på skador. Även skador i de delar av hjärnan som hanterar balansimpulser kunde helt säkert uteslutas. Det tyckte han var skönt att få reda på. Inte heller hans beskrivna insjuknande på ett industritak vid lunchtid två månader tidigare hade varit typisk för någon känd fysisk balanssjukdom.

 

Han fick besked om att den sannolika orsaken till hans dagliga ostadighetskänsla, behov att ta stöd, svårighet att gå nedför trappor och rädsla för att falla, kunde vara en projektion från hans ångestsystem mot hans balanssystem. Eftersom dessa två nervsystem är sammankopplade i hjärnan kan de påverka varandra. Och att den rimligaste förklaring till hans dagliga ostadighet var att den hade med skilsmässan och oron för att förlora huset att göra.

 

Christian Geisler meddelade honom diagnosen Persisterande Postural Perceptuell yrsel PPPV. Börje accepterade förklaringen om än lite motvilligt, en skada i nacken hade väl varit enklare att fixa. Han fick också besked om att detta tillstånd inte var särskilt ovanligt i samband med livskriser hos kontrollbejakande personer och en anvisning att läsa mer om tillståndet på Yrselcenters webbsida.

 

Börje är inte så förtjust över att använda läkemedel. Han brukar också undvika alkohol för han gillar inte att bli berusad. Det kunde nog stämma att hans personlighet var mera lagd åt att vilja ha kontroll. Men sin nuvarande livssituation hade han verkligen ingen kontroll över. Det gällde också den återkommande plötsliga känslan att han skulle kunna falla omkull. Därför kunde han tänka sig att prova den medicinska behandlingen. Livet var ju helt upp och ned nu. Och behandlingen har utlovats hjälpa honom tillbaka till ett normalt liv igen, troligen inom några veckor.

Redan under det första läkarbesöket på Yrselcenter Neurootologi bokades han till Yrselcenter YBV Allmänmedicin, han fick en tid redan till påföljande dag.

 

 

Centrala balanssystemet Yrselcenter

Nybesöket Yrselcenter YBV Allmänmedicin

Inför detta besök hade Börja fått fylla i ett formulär där han fick uttrycka sina tankar, farhågor och önskemål och beskriva sin bakgrund. Redan inför besöket visste läkaren dr Catarina Bergsten därför mycket mer om var han befann sig mentalt och vilka mål han hade. Informationen ökade förutsättningarna för att behandlingen verkligen skulle lyckas.

 

Börje hade farhågor och oro för att medicinen skulle göra honom till en annan person. Hans mål var i första hand att han skulle kunna börja arbeta igen, det var mycket viktigare än att den dagligen yrseln skulle upphöra helt. Tillsammans med läkaren fastslogs målet att han skulle förbättras tillräckligt mycket för att kunna arbeta igen. Han fick ännu mera information om PPPY som är en av de fem vanligaste globala yrselsjukdomarna.

 

Han började med läkemedlet samma kväll och fortsatte till att börja med att vara sjukskriven några veckor till.

Yrselcenter Allmanmedicin

Uppföljning via videokontakt

En vecka senare följdes han upp via ett videomöte. Just då hade han inte känt någon större skillnad. Möjligen ökade yrseln till och med något under de första dagarna och han kände sig tröttare än tidigare. Men den diffusa tryckkänslan i huvudet som han gått med de senaste veckorna, hade faktiskt börjat lätta något.

Första återbesöket

Vid återbesöket fyra veckor senare, mådde han däremot tydligt bättre. Yrseln och ostadighetskänslorna fanns kvar men de påverkade honom inte lika mycket. Han hade fortfarande svårt att gå på stegar men trodde sig kunna börja att utföra vissa arbeten på plan mark. Han kände inte av några biverkningar förutom en viss muntorrhet. Hans två barn var glada och hade uttryckt att deras pappa orkade att vara mera närvarande med dem.

 

Läkaren gick igenom läkemedelsdoseringen och gjorde upp en plan för vilken maximal dos som verkade passa just Börje. Nu skulle Börje successivt få börja arbeta igen men med successivt ökande utmaningar. De första två veckorna skulle han bara arbeta 25%. Därefter 50% i ytterligare två veckor. Han anpassade till att börja med sina arbetsuppgifterna så att han inte behövde arbeta på stegar och på tak.

Andra återbesöket

En månad senare hade yrseln förbättrats markant. Den fanns fortfarande vissa korta delar av dagen när gungandet infann sig men Börje klarade nu att kliva runt bland stegar och på tak som vanligt. Han ökade sitt arbete till 75% av hans vanliga heltid i två veckor med målsättning att sedan gå upp till heltid.

PPPV platslagare 2

Tredje återbesöket: Bästa versionen av sig själv uppnådd

Två månader senare kom Börje tillbaka för en uppföljning. Behandlingsmålet var nu uppfyllt och han kände sig nöjd och glad. Arbetet fungerade som vanligt igen, han orkade umgås med sina barn och han hade fått mycket mera energi över till att strukturera skilsmässan och ett banklån för att köpa ut sin tidigare partner ur huset.

Vissa dagar kunde han återfå en lättare yrselkänsla, under några sekunder kunde han uppleva ett diffust ryck över huvudet. Men han blev inte längre orolig över det och han hade förstått att symtomet inte var tecken på någon allvarlig hjärnsjukdom.

 

Kunde han sluta med tabletterna nu när han mådde så bra? Nej, tyckte Catarina och beskrev att ”hjärnan hade ställt om sig” och att han skulle fortsätta i ytterligare två månader med medicinen innan han kunde börja trappa ned. Och att nedtrappningen behövde ske långsamt och kontrollerat för att slippa risken för utsättningssymtom.

 

Med den planen i handen och en kunnig erfaren behandlare på greppbart avstånd, kände sig Börje trygg och tänkte att han under dessa omständigheter trots allt hade uppnått den bästa möjliga versionen av sig själv.

platslagare PPPY