Yrsel - ett komplext symtom

Yrsel är ett komplext symtom. Helt olika symtom kan uppkomma hos människor trots att de har insjuknat med precis samma yrselsjukdom. Yrsel har många olika ansikten.

Skador i balansorganets båggångar förväntas medföra upplevelsen karusellyrsel medan skador i hinnsäckarna borde ge diffus ostadighet och desorientering.

Men yrseldrabbades upplevelser följer sällan medicinska regelböcker utan kan lika gärna beskrivas som en känsla att man ska svimma eller att rummet gungar.

Yrsel kan ha många olika orsaker. Med de allra vanligaste orsakerna beror på att hjärnan utsätts för vilseledande informationer från kroppens sinnen och allra oftast från störningar i balanssinnet.

Eftersom balanssinnet är sammankopplat med många andra nervsystem i hjärnan kommer ett informationskaos att sprida sig.

När felaktiga, plötsligt förändrade eller oväntade balansinformationer når balanskärnorna uppstår kaos. Kaoset kommer att spridas till balanskärnornas närmaste grannar. Nedan följer en systematisk beskrivning av olika yrsel- och balanssymtom och varför de uppkommer.

Flera olika nervkärnor i hjärnans stam aktiveras av informtionskonflikter, bland annat Kräkcentrat. 

Vaguskärnan är granne med kräkcentrat. Vaguskärnan reglerar funktionen i många inre organ. Till exempel regleras hjärtfrekvensen och magsäckens och tarmarnas framåtdrivande aktivitet.

En aktivering av vaguskärnan medför att man blir blek och kallsvettig, den lägre hjärtfrekvensen gör att man känner sig svimfärdig eller till och med kan tappa medvetandet en kort stund. All framåtdrivande aktivitet i magsäck och tarmar upphör. Skulle man ha mat i magsäcken blir den kvar där en längre tid eftersom magen effektivt stängs av. Detta leder till obehag över magtrakten och man blir illamående, slutligen tömmer man magsäcken via en kräkning istället. Det kan bli omöjligt att svälja ned vätska och efter några timmar uppstår vätskebrist, kroppen torkar ut, det leder till förändringar i kroppens saltbalans och illamåendet ökar ytterligare.

Även vakenhetscentrat är beläget i hjärnstammen och det påverkas redan vid små informationskonflikter, till exempel i tidigt skede av sjösjuka. Upprepade gäspningar är vanligt. Under yrselattacker som varar flera timmar blir man så trött att man oftast somnar.

Ögonmotorkärnorna finns också nära hjärnans stam. De styr ögonens rörelser via vardera sex små ögonmuskler. Ögonrörelserna är anpassade till alla huvudrörelser, en sinnrik reflex för att människan ska kunna behålla knivskarp synskärpa i samband med huvudrörelser.

Men när informationskaos stör reflexen mellan huvud- och ögonrörelser uppkommer andra okoordinerade ögonrörelser. Det blir svårt att fokusera blicken. Ännu sämre blir bildskärpan i samband med huvudrörelser, då kan man uppleva en kortvarig eftersläpningskänsla. När ögonen rör sig uppkommer en illusion av att omgivningen rör sig, man upplever att omvärlden rör sig som en karusell.

Balanssystemet har flera reflektoriska kopplingar till kroppens hållningsmuskulatur som gör det möjligt att stå och gå på jordklotet. Det är en sinnrik koppling. Om vi skulle falla aktiveras blixtsnabba sträck-reflexer för att musklerna ska spännas för att mildra ett hårt fall.

När Ryggmärgsbanorna och den Upprätthållande muskulaturen påverkas uppkommer gångstörning och svårigheter att gå rakt. Behov av att ta stöd. Stora informationskonflikter medför att man bara kan ta sig fram krypande.

Ångestsystemet är del av balanssystemet komplexa nätverk. Ångest eller gråtattacker kan ofta överraska yrseldrabbade. Se mer information i separat artikel.

De samordnande nervsystemen Limbiska systemet och Hippocampus har visat sig viktiga när det gäller att orientera sig i nya miljöer och även för korttidsminne och snabb koncentrationsförmåga.

Dessa nervkärnor påverkas av informationskonflikter. Det leder till minnesproblem, nedsatt koncentration och desorienteringskänsla. Många patienter beskriver hur de plötsligt blivit disträ och glömmer nycklar och måste skriva lappar för att klara matinköpen.

Hjärnröntgen-undersökningar har visat att skador på balansorganen t e x virus på balansnerven, medför en övergående krympning av Hippocampus med 10%. Samma krympande effekt har setts vid demenssjukdomar som Posttraumatiska stress.

Medvetandet påverkas och blir varse att något är fel, känslan av yrsel. Många beskriver att huvudet antingen känns tungt eller lätt som om det vore fyllt med bomull. Troligen är det bara människor som kan uppleva yrsel.

Hörselorganet är balansorganets omedelbara granne. Vid en rad yrselsjukdomar påverkas bägge dessa organ samtidigt. Det medför en diffus tryckkänsla över öronen. Ensidig hörselnedsättning, fyllnadskänsla eller ett ljud i det sjuka örat.

Oavsett yrselorsak är det vanligt att alla huvudrörelser ökar yrseln ytterligare och ger upphov till en känsla av eftersläpning. Yrseldrabbade brukar därför ofta minska sina dagliga huvudrörelser.

För att förbli smidiga behöver nackmusklerna röras och tänjas dagligen. Efter bara någon dag utan normal rörelser av huvudet uppkommer stelhet och värk i nackmusklerna. Oerfarna vårdgivare som inte undersöker balanssystemet misstolkar de spända nackmuskler som att de skulle vara yrselns utlösande orsak.

Vid informationskonflikter och störningar i balanssystemet uppkommer därför inte bara ett enda symtom.

Yrselsjukdomar kan orsaka en kaskad av komplexa fysiska och ofysiska symtom. Yrsel utvecklas därför ofta till ett komplext symtom. Utvecklingen av många olika symtom ökar med tiden, särskilt om man inte uppnått en tydlig diagnos och en riktad behandling i sjukvården.