Vägledning för dig som vårdplanerar yrsel
2026 Christian Geisler leg. läkare spec. Hörsel- & Balansrubbningar och spec. ÖNH sjukdomar
1. Triagera ”yrsel”
Yrsel är ett komplext symtom, det är inte alls som att stuka foten. För att sortera och prioritera yrsel, försök till att börja med att greppa vilka symtom klienten uttrycker. Vilket av följande passar bäst till beskrivna besvär?
Daglig kronisk yrsel och balansstörning sedan veckor, månader eller år Be klienten förbereda sig före konsultationen Beskriv din yrsel !
Redan haft sjukvårdskontakt
Ställ frågor om symtomens karaktär, intensitet, tidsdynamik
Ställ frågor om symtom från andra organsystem
2. Ofarligt eller livshotande? När hänvisa till 112 / akutmottagning?
Yrsel och plötslig yrsel UTAN samtidiga neurologiska symtom är nästan alltid ett godartat symtom (99%). Vid ”bara plötslig yrsel och balansrubbning” har vetenskapliga studier påvisat stroke i 1% av noggrant utredda fall (Kerber 2006). En särskild undersökningsalgoritm för ögonrörelser ”HINTS for stroke” används på alla svenska akutmottagningar för att snabbt identifiera denna andel av plötslig livshotande yrsel.
Varningsflaggor vid plötslig yrsel:
Plötslig yrsel
- + kraftig smärta i huvudet, nacken eller i bröstet
- + plötslig oförmåga att stå och sitta utan stöd
- + förlamning eller känselbortfall i armar, i ben eller i ansiktet
- + svårigheter att tala eller att svälja
- + äkta dubbelseende (att se dubbla föremål)
- + medvetandesänkning, medvetslöshet eller förvirring
- + plötslig ensidig dövhet
- + samtidig hjärt-rytmrubbning (långsam, snabb eller oregelbunden puls)
AVS-symtom innebär störst risk för stroke
Hos patienter med plötslig yrsel UTAN samtidiga neurologiska symtom har man funnit de flesta fallen av stroke i en definierad symtomgrupp som kallas Akut vestibulärt syndrom AVS. Symtomen är plötslig ihållande yrsel och balansrubbning med oförmåga att stå eller sitta utan stöd, kräkningar och ofrivilliga ögonrörelser (nystagmus) under minst ett dygn.
Vetenskapliga undersökningar av AVS-patienter har visat att hos 90% var orsaken vestibularisneurit och hos 10% var orsaken akut stroke i lillhjärna eller hjärnstam. Vid stroke är en tidig trombolys avgörande för att undvika bestående hjärnskador. Med stroke avses här hjärninfarkt. Att hjärnblödning skulle medföra yrsel som enda symtom är mycket sällsynt.
3. Välj fortsatt utredning
Yrsel kan ha många orsaker men beror 1- allra oftast på störningar i balanssinnet s k sensorisk mismatch (>50% av all yrsel) eller 2- ofysiska, funktionella eller psykologiska orsaker (<25%) eller 3- något ”övrigt” (25%) t e x hjärt-kärlsjukdomar, förgiftningar eller läkemedelsbiverkningar. Yrsel sedan längre tid har ofta flera orsaker än en enda, i typiska fall både fysiska och funktionella orsaker.
”Yrsel” är en personlig, sammansatt och komplex upplevelse. Att försöka diagnostisera yrselorsaker enbart genom att ställa frågor har visat sig vara en otillförlitlig metod. Balanssinnet kan bara undersökas genom att dokumentera och tolka ögonrörelser, allra helst under tiden för pågående symtom.
Bara mottagningar för ÖNH och för Hörsel- och balansrubbningar brukar inneha utrustning för att visualisera ögonrörelser VNS. VNS och batteridrivna Frenzel glasögon är den enklaste tekniken för att undersöka balanssinnet.
Välj fortsatt utredning beroende på om klientens symtom misstänks vara en störning i balanssinnet, i andra kroppsliga organsystem eller en psykologisk-funktionell störning.
