Akut yrsel -diagnostik och behandling

Plötslig yrsel “akut yrsel” är ett av de mest skrämmande och ångestframkallande symtomen man kan uppleva.
Även läkaren på akutmottagningen kan känna sig osäker när hen ska utreda patienter med plötslig yrsel.

Ungefär 3 procent av alla patienter vid svenska akutmottagningar söker på grund av yrsel. Det blir ungefär 75 000 patientbesök varje år i Sverige och cirka 40 000 patienter läggs in för fortsatt vård på sjukhus.

Yrselcenter diagnostiserar all akut yrsel

Yrselcenter diagnostiserar alla vanliga och viktiga yrselorsaker genom analyser av balanssinnets impulser. Vår verksamhet begränsar oss dock till att ta emot dig som kan gå stå och stå på dina egna ben och under kontorstid. Vi undersöker funktionen i balansorganens fem delar, balansnerverna, de delar av hjärnan som hanterar balansimpulser och systemet för ögonens rörelser. Vi kan särskilja farliga från ofarliga yrselorsaker och vi kan också särskilja fysiska från ofysiska yrselorsaker. På balanslaboratoriet Stockholm kan alla delar av balanssinnet undersökas.

Akut yrsel kan ha många orsaker men beror oftast på ofarliga störningar och sjukdomar.

”Bara” yrsel, det vill säga akut yrsel utan samtidiga andra symtom från nervsystemet, utan plötslig hörselnedsättning och utan plötslig smärta i bröst, huvud, nacke eller öra, är i mer än 95-99% av fallen helt ofarligt, men inte desto mindre obehagligt. För att kunna utesluta allvarliga sjukdomar som ger yrsel är det viktigt att bli bedömd av en yrselkunnig läkare. Det pågår projekt på flera akutmottagningar i Sverige för att förbättra omhändertagandet av patienter med akut yrsel.

Det är också vanligt att man först drabbas av en störning i balansorganen. Yrseln är då så obehaglig att den i sin tur utlöser ett ångesttillstånd och ångestsjukdomen kan sedan kvarstå långt efter det att den utlösande yrselsjukdomen läkt ut. Yrsel vid ångest yttrar sig oftast som en ostadighetskänsla som förvärras i olika miljöer, t ex snabbköp, torg eller sociala situationer. Behandling av ångesten med KBT eller läkemedel gör att yrseln i de allra flesta fall upphör helt!

​

Balansorganen består av tre båggångar och av två öronstens-organ.

Båggångsorganen känner av våra huvudrörelser och styr reflexmässigt ögonens rörelser och kroppens hållningsmuskler.

Öronstens-organen registrerar i första hand var huvudet är i förhållande till jordens dragningskraft och styr kroppens hållningsmuskulatur. Balansnerverna leder balansinformationen från de två inneröronen till olika balanscentra i hjärnan.

En störning i båggångarna ger ofta karusellyrsel. Störningar i öronstens-organen kan däremot ge egendomliga ostadighetssymtom och svårigheter att orientera sig i rummet.

Detta är den vanligaste orsaken till plötslig karusellyrsel (ungefär 1/3 av alla yrseltillstånd!)

Orsaken är att mikroskopiska kalkstenar lossnar från sin ordinarie plats i öronstens-organen och hamnar i någon av båggångarna. Godartad lägesyrsel är vanligt efter det man slagit i huvudet. När man lägger sig ner eller på annat sätt ändrar ställning kommer kristallerna på grund av tyngdlagen att förflytta sig i båggången. Det ger en retning av sinnescellerna i båggången och övergående yrselattacker. Yrselattackerna uppkommer när man böjer huvudet framåt eller bakåt och är vanliga när man lägger sig i, reser sig upp från, eller vänder sig i sängen. Det är mycket vanligt att man vaknar av denna yrsel och att den börjar på natten eller morgonen.

Yrselattackerna är intensiva men kortvariga, vanligen mellan 15 och 60 sekunder. De börjar oftast när man vänder sig på sidan i sängen eller när man reser sig upp från sängen.

Man kan också uppleva en mer diffus ostadighetsyrsel och illamående som påminner om sjösjuka. Ibland är symtomen så dramatiska att man behöver något dygn på sjukhus, framför allt i samband med det första insjuknandet.

För en yrselkunnig läkare är det lätt att diagnostisera och behandla godartad lägesyrsel. Balansorganen styr ögonens rörelser och beroende på hur ögonen rör sig under yrselattacken kan läkaren räkna ut i vilken båggång kristallerna befinner sig och hur en behandling ska göras.
Behandlingen genomförs genom att vrida huvudet på ett särskilt sätt. Då flyttas kristallerna tillbaka till den plats de lossnade ifrån.

Epleys, Semonts och Gufonis manövrar är namn på behandlingar för olika typer av godartad lägesyrsel.

Läkemedel mot yrsel, till exempel tablett Arlevert® (receptbelagt) eller tuggummi Calma® (receptfritt) motverkar yrsel och illamående och gör så att man bättre tolererar manöverbehandlingarna.

kallas också virus på balansnerven eller vestibularisneurit och kan förekomma i alla åldrar. Det beror troligen på att herpesvirus som finns i nerverna hos oss alla ”vaknar” och leder till en inflammation i nerven, som då slutar fungera.

Det plötsliga bortfallet av ena balansnervens funktion gör att hjärnan tror att man åker karusell. Man får kraftig yrsel, ofta med illamående och kräkningar. Yrseln kan vara intensiv under några dagar och balansen kan vara så påverkad att man måste ligga till sängs. Det snurrar oberoende av om man rör på huvudet eller ligger stilla. Lyckligtvis klingar besvären av inom några dagar. Ofta finns behov av något dygn på sjukhus.
Tidig behandling genom träning med huvud- och kroppsrörelser som provocerar yrsel ger en bättre prognos och de allra flesta blir återställda inom några veckor.

ger återkommande yrselattacker och hörselsymtom i det sjuka örat. Sjukdomen kan börja i alla åldrar men är sällsynt före 20 års ålder. Orsaken är inte helt klarlagd, men man tror att en svullnad i innerörats vätskerum utlöser symtomen hörselnedsättning, lockkänsla, öronsus och yrsel. Yrseln kan pågå mellan en halvtimme och upp till 6-8 timmar. Man känner sig sjösjuk, blir ofta illamående och kräks. Under svårare attacker kan det vara svårt att stå och gå. Många upplever att anfallen kommer i samband med stress eller påfrestningar av olika slag.
Det finns många behandlingsalternativ vid denna sjukdom och man måste ofta prova olika behandlingar tills man hittar någon som fungerar. Mot mycket täta yrselattacker finns en botande behandling. Man sprutar då in ett antibiotikum, gentamicin, i innerörat. Efter en sådan behandling upphör yrselattackerna hos i princip alla drabbade. Eftersom behandlingen samtidigt gör den behandlade sidans balansorgan okänsligt och innebär en viss risk för ökad hörselnedsättning på örat är det inte en behandling man brukar börja med.

Ordet migrän får de flesta att tänka på svår huvudvärk men huvudvärken är migränens ”skal”. Migränens kärna sitter i hjärnans stam! Migrän kan faktiskt också yttra sig som yrsel. Migrän är en vanlig och underskattad orsak till plötslig yrsel.

Hos barn är migrän den vanligaste orsaken till yrsel. Vuxna med migränyrsel har ofta haft migränhuvudvärk tidigare i livet. Migränen kan dock komma tillbaka och yttra sig som yrselattacker utan (eller med bara lite) huvudvärk. Attackerna kan vara från några sekunder upp till flera dagar. Ibland kan yrseln vara lägesberoende. Vi kan ofta ställa diagnosen men det är svårast vid det första insjuknandet. Om man har glesa attacker kan läkemedel mot yrsel användas vid behov t e x Arlevert® (receptbelagt). Har man täta attacker är förebyggande läkemedel mot migrän ”rätt” medicin. Det finns många olika läkemedel som verkar migränförebyggande och vilken man ska välja bör du diskutera med din läkare.

Syrebrist eller nedsatt blodtillförsel till områden i hjärnan som hanterar balansinformation kan ge akut yrsel. Om syrebristen är övergående försvinner yrseln inom 24 timmar s.k. transitorisk ischemisk attack (TIA). En sådan attack kan vara en förvarning till en mer långvarig syrebrist som ger en bestående neurologisk skada, s.k. stroke.

Om man får yrsel och samtidigt ser dubbelt, får domningar i ansiktet eller förlamningar eller har svårt att tala eller svälja eller inte kan sitta, stå eller gå själv ska man misstänka stroke. Då ska man ringa 112 eller snabbt ta sig till en akutmottagning.

kan ge yrsel. Det kan vara ett tecken på onormalt långsam eller snabb hjärtrytm. Vid båda dessa tillstånd pumpar hjärtat otillräckligt med blod till hjärnan. Yrseln upplevs då mer som allmän ostadighet, tomhetskänsla i huvudet, svimningskänsla och att det ”svartnar för ögonen”.

kan ge liknande symptom. När man reser sig hastigt från liggande eller sittande ställning förskjuts en hel del av kroppens blod till benen och blodtrycket sjunker plötsligt. Då kan det snurra till i huvudet, ”svartna för ögonen” eller man kan se mörka prickar, och det kan också börja ringa i öronen. Tillståndet kallas ortostatism. Läkemedel som sänker blodtrycket och en del hjärtläkemedel kan också ge sådana symptom.