Modern yrselsjukvård kräver tid, undersökningsteknik och mycket tvärvetenskaplig kunskap
2026 Christian Geisler leg läkare spec hörsel- och balansrubbningar spec ÖNH-sjukdomar
Yrsel kan bara behandlas effektivt om man förstått vad de aktuella symtomen egentligen beror på.
Yrsel är ett komplext symtom. Symtomen kan vara orsakade av olika fysiska yrselsjukdomar men de kan också vara en funktionell-psykologisk reaktion efter upplevda kontrollförluster i balanssystemet. De fysiska yrselorsakerna kan dessutom variera över tid, de kan vara utlösta både från ett balansorgan eller från det centrala balanssinnet i hjärnan. Bara med bred och modern kunskap om kända störningar i hjärna, balansorgan, psyke och hur människor reagerar efter att ha tappat balansen, går det att förstå och behandla ”yrsel”. Det kan vara tidskrävande att samla in nödvändig information om upplevda symtom och det tar tid att utföra undersökningar, förstå sammanhang, ge en förklaring och påbörja en behandling. Därför behöver våra konsultationer vara 40 minuter långa.
Bara genom neurofysiologiska undersökningar av balanssinnets alla delar kan störningar och felimpulser (orsaker till upplevd sensorisk mismatch) kartläggas och olika fysiska yrselsjukdomar påvisas eller uteslutas. Användningen av mer eller mindre avancerade kameror och dataprogram som filmar ögonrörelser är avgörande verktyg. Analys av ögonrörelser är det enda sättet att se in i balanssinnet och den enda möjligheten att särskilja pågående fysiska störningar från de funktionella-psykologiska.
Rubbade balansimpulser syns inte med röntgen eller i blodprov. Inom EU och i anglosachsiska länder är denna typ av undersökningsteknik spridd i sjukvården. Men i svensk sjukvård är undersökningarna oftast svårtillgängliga och utförs bara vid större sjukhus på särskilda balanslaboratorier.
Ett exempel: För att kunna diagnostisera alla varianter ”virus på balansnerven” krävs en 4 minuter lång undersökning med 6-kanals-VHIT. Utebliven tidig diagnostik leder ofta till en mångårig balansinvaliditet och obehag av alla huvudrörelser. Symtomen beskrivs i vår bok ”Det snurrar” (Bazar förlag 2023). För region Storstockholms 2,5 miljoner invånare finns totalt 8st VHIT-kameror tillgängliga varav 2st på Yrselcenter. I Danmark med halva Sveriges befolkning finns fyra gånger flera VHIT kameror spridda i sjukvården, än i Sverige.
Av region Storstockholms invånare insjuknar statistiskt 350 000 vuxna årligen med yrsel och balansrubbningar, av dessa kommer bara en liten bråkdel att undersökas med VHIT i tidigt skede. Det finns ingen statistik över alla patienter med långdragna balansbesvär som hade kunnat förebyggas med tidig diagnostik med hjälp av VHIT, men det är en patienttyp som vi på Yrselcenter ser regelbundet.
Därför är Yrselcenter inte del av offentlig sjukvård
Vårt koncept är att erbjuda högspecialiserad yrsel- och balanssjukvård med målsättningen att uppnå säker diagnos och påbörja en behandling inom en enda 40 minuter lång konsultation. Det har inte varit möjligt med de regler som gäller för offentlig specialistsjukvård. För att kunna erbjuda specialistvård enligt internationell praxis är vår verksamhet sedan 2010 därför inriktad mot patienter med privat vårdförsäkring.
Bara genom samarbetet med försäkringsindustrin har vi kunnat utveckla vårt unika koncept för tids- och kostnadseffektiv yrselsjukvård.
Svensk regionsjukvård annorlunda än EU
Uppskattningsvis 1 miljon planerade besök i svensk sjukvård varje år handlar om yrsel och balansstörningar.
Svensk offentlig sjukvård styrs mot politiska mål. Yrselsjuka hänvisas till olika medicinska kunskaps-silos där tvärvetenskaplig förståelse om yrselsjukdomars komplexitet är låg eller ofta saknas. Istället skickas yra runt bland olika vårdgivare och utredningar. Till skillnad från andra EU länder saknas ersättningssystem för att utföra närmare undersökningar av balanssinnets impulser. Därmed har teknik och kunskap för att undersöka balanssinnets sjukdomar inte fått spridning i sjukvården och därför är inte heller modern kunskap om vanliga yrselsjukdomar spridd. I en internationell jämförelse framstår Sverige som ett yrsel-u-land.
Istället för att undersöka balansimpulser hos yra, genomförs utredningar med blodprover, undersökningar av nacken, röntgen av hjärnan och hjärtundersökningar, trots att dessa undersökningar sällan leder till en förklaring eller diagnos av yrseln.
Studier har visat att yrselpatienter ofta hamnar mellan stolarna i sjukvården och att hälften inte ens får en diagnos. Och av de patienter som fick en diagnos, kände sig hälften ändå inte hjälpta med sitt problem. I vår debattartikel hoppas vi att svensk sjukvård åtminstone kunde börja efterlikna förutsättningarna i våra grannländer. mer info.